USA överväger att skicka 2 000 soldater till Polen stod det klart i går. Det retar upp Ryssland, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Vid en eventuell konflikt, Gud förbjude, skulle Polen bli ett tydligt mål för en hämndattack om någon attackerade oss, säger Vladimir Dzhabarov, ställföreträdande chef för utrikesutskottet i det ryska parlamentet, enligt Reuters.

Trumps planer riskerar att öka de militära spänningarna i Europa, säger Vladimir Shamonov, parlamentsledamot och tidigare hög chef inom ryska militären, till Interfax.

– Världen är på väg mot ett säkerhetspolitiskt läge i paritet med Kuba-krisen, säger Shamonov,

USA:s president Donald Trump övervägar att skicka 2 000 amerikanska soldater från Tyskland till Polen, rapporterar AFP.

Det meddelade presidenten under en presskonferens i Vita huset, där Polens president Andrzej Duda är på besök. Trump sa även att Polen köpt 30 stycken F-35-flygplan.

Sedan 2016 har USA soldater stationerade i Polen, detta i överenskommelse med Nato och som svar på Rysslands annektering av Krim i Ukraina.

– Jag hoppas att Ryssland, Polen och Tyskland kan komma överens, sade Trump till reportrarna.

Tusentals personer väntas fira Pridefestival på Polens gator under dagen trots ökade hot mot rörelsen, rapporterar AP.

Det polska regeringspartiet Lag och rättvisa har blivit allt hårdare i sin ton mot hbtq-rörelsen och sagt att den hotar traditionella värden. Partiets ledare Jaroslaw Kacynski kallade nyligen gayrörelsen för en utländsk importerad kraft som hotar Polens värden.

Runt om i Polen ska rekordmånga parader hållas – 20 stycken i olika städer – och på flera håll har borgmästare försökt stoppa firandet. I många fall hänvisas till säkerhetsrisker. I huvudstaden Warszawa väntas dock borgmästare Rafal Trzaskowski delta för första gången.

Det polska nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa blir klart störst i det polska EU-valet, skriver Reuters. Partiet får drygt 42 procent av rösterna och vinner 24 av Polens 51 mandat. Partiet får därmed fler platser i EU-parlamentet än alla svenska partier tillsammans.

Näst största parti blir liberala Europeiska koalitionen som får 39,1 procent av rösterna och 22 mandat.

Enligt SVT:s korrespondent syns en tydlig splittring i landet där man i öst röstar på Lag och rättvisa och i väst på Europeiska koalitionen.

I varje EU-val har valdeltagandet blivit lägre än i det föregående, men det trenden ser ut att brytas i årets val. Flera medier rapporterar om att valdeltagandet ökar stort på flera håll.

I bland annat Tyskland, Spanien, Polen, Ungern och Rumänien var deltagandet klart högre än i det senaste valet 2014. I några av länderna var siffran tio procentenheter högre.

”Folk bara röstar och röstar”, konstaterade sajten Europe Elects på Twitter.

Enligt The Guardian ser valdeltagande ut att bli det högsta sedan 1994.

I dag röstar svenskarna i EU-valet, men världens blickar vänds troligen mot länder som har mer makt i parlamentet. De svenska partierna kämpar om 2,7 procent av platserna i Bryssel, eller 20 mandat.

När EU-valet går in i sitt avslutande skede i morgon ska också stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen rösta. Politikerna där gör upp om 96, 74, 73, 54 respektive 51 mandat, drygt 45 procent av alla mandat i parlamentet. Antalet ledamöter från varje land beror på befolkningsmängden.

Efter valet kommer politikerna att dela upp sig i olika partigrupper. För tillfället är den konservativa gruppen EPP störst, följt av den socialdemokratiska gruppen S&D.

Efter att Storbritannien har lämnat EU sjunker antalet platser i parlamentet från 751 till 705, samtidigt som Sverige går från 20 mandat till 21. Då kommer alltså 3,0 procent av stolarna att vara svenska.

Guy Verhofstadt, ledare för EU-parlamentets liberala grupp Alde, kallar Österrikes tidigare vice förbundskansler Heinz-Christian Strache för förrädare, rapporterar Der Standard.

Verhofstadt syftar på den skandalfilm, där Strache syns tala med vad han tror är en rysk investerare, som han sedan erbjuder lukrativa kontrakt i utbyte mot kampanjstöd inför valet.

– Strache och nationalisterna är förrädare mot Europa. Om du kan göra sådana affärer med Kreml visar det vad som är viktigare för dem än en bra framtid för EU, säger han.

I intervjun hävdar Verhofstadt också att Ryssland har en strategi att splittra unionen och att dra länder som Polen, Slovakien och Ungern närmare sig.

EU-valskampanjerna i Polen har förvandlats till ett skyttegravskrig om religion, sex och moral sedan en dokumentär om övergrepp inom den katolska kyrkan slagit ner som en bomb i det europeiska landet, skriver The Guardian. Filmen har väckt frågor om det styrande konservativa partiets kopplingar till kyrkan och dess försök att utmåla homosexuella som ett hot mot barn.

– I den senaste kampanjen var det muslimska migranter som var det stora hotet. I andra tider var fienden judarna. Nu är det vår tur, säger Piotr Godzisz från organisationen Lambda, som bevakar hatbrott mot hbtq-personer.

Hbtq-rättigheter har varit centrala i EU-valskampanjerna sedan i mars, då den liberala borgmästaren i Warszawa, Rafal Trzaskowski, presenterade ett antal åtgärder för att stärka minoriteters rättigheter och stödet till sexualundervisning.

Hbtq-personers rättigheter, genusteori och FN:s riktlinjer för sexualundervisning är ett hot mot Polen. Det säger regeringspartiet Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski enligt flera medier.

– Det är hot mot den polska identiteten, mot vårt land och dess existens, sa Kaczynski när han talade på en katolsk konferens under onsdagen, enligt AFP.

Kaczynski menar bland annat att riktlinjerna för sexualundervisning är en sexualisering av barnen och att genusteorier försvagar familjens ställning.

Socialdemokraterna är beredd att jobba för sanktioner mot de EU-länder som inte vill ta emot migranter. Det säger statsminister Stefan Löfven i en intervju med DN.

Löfven tar särskilt upp Polen och Ungern, som hittills varit mest motvilliga till att ta emot omfördelade flyktingar från andra EU-länder.

– Om man inte är beredd att ta ansvar, då ska det kosta också. Det är därför vi har fört fram det i långtidsbudgeten, att det måste kosta. Du får inte del av EU-medlen på samma sätt som du får i dag, säger Löfven till tidningen.