En majoritet av riksdagens EU-nämnd står bakom kompromissen som möjliggjort EU:s långtidsbudget sedan Ungern och Polen hotat med veto, rapporterar Sveriges Radio.

Centerpartiets Annika Qarlsson är dock emot. Hon tycker att uppgörelsen är en eftergift och att man gått länderna för mycket till mötes.

– De kommer att få tid innan det kommer att bli skarpt läge eftersom det ska prövas via domstol, det ger dem också ett stort utrymme att åka hem och tala om att de har en seger med sig, säger hon.

Ungern och Polen har varit emot uppgörelsen eftersom den kräver att alla medlemsländer följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Statsminister Stefan Löfven (S) ger grönt ljus till kompromissen Tyskland tagit fram för att komma vidare med EU:s långtidsbudget efter att Ungern och Polen hotat med veto, skriver TT. Han räknar med att striden är över – även om Ungerns regering utropat den kompromiss som tagits fram som en seger.

– Det är väl vad man kan förvänta sig. Jag kan bara konstatera att det här uttalandet förändrar ingenting i den text som ministerrådet och parlamentet kommit överens om, säger Löfven som menar att det är historiskt.

Länderna har varit emot uppgörelsen eftersom den kräver att alla medlemsländer följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Den långdragna konflikten om EU:s långtidsbudget kan vara på väg att ta slut. Polens biträdande premiärminister Jaroslaw Gowin säger till Bloomberg att landet kommit överens med Tyskland om en kompromiss.

Detaljerna i överenskommelsen är inte kända men enligt Gowin har även Ungern sagt ja till den.

Ungern och Polen har lagt in veto mot EU:s långtidsbudget och coronafond på grund av missnöje med en ny mekanism som gör det möjligt att dra in stödet till EU-länder som bryter mot rättsstatliga principer.

Ett eventuellt avtal måste godkännas av hela EU.

– Just nu finns det en enighet i Warszawa, Berlin och Budapest. Jag tror att den här överenskommelsen också kommer gälla i EU:s 27 övriga huvudstäder, säger Gowin enligt AFP.

Det är spridda skurar på de stora svenska ledarsidorna i dag. Måndagens ledare handlar bland annat om skolan och om bråket mellan Ungern och EU.

Den svenska coronastrategin avhandlas också, nämligen av GP:s gästkolumnist Paulina Neuding. Hon skriver att det som utmärker den svenska vägen inte är tilltron till att medborgarna ska ta eget ansvar.

”Vad som i själva verket har varit utmärkande för Sverige är inte frivilligheten, utan beslutet att låta smittan spridas genom befolkningen i hopp om att uppnå flockimmunitet”, skriver hon.

Expressens osignerade ledare skriver om att Ungern och Polen lagt veto mot EU:s långtidsbudget. Bakgrunden är att man är missnöjda med EU:s krav på att länderna måste följa rättsstatliga principer.

”Sätt hårt mot hårt. Det är det enda språk som hycklaren Orbán förstår”, skriver tidningen.

Den senaste månadens massdemonstrationer mot Polens hårdare abortlagar har dragit uppemot 100 000 deltagare – men mätningar visar att många polacker inte har något emot den restriktiva lagstiftningen, skriver AFP.

Adam Szostkiewicz, som kommenterar politiska och religiösa frågor i landet, säger att demonstranterna inte utgör en majoritet av befolkningen.

– Den tysta majoriteten har varit tyst i åratal. Den menar att om kyrkan säger något som politikerna inte ifrågasätter, då är det så det måste vara.

Bara omkring 22 procent av polackerna är för fri abort, enligt en mätning från oberoende Kantar som publicerades förra månaden. 62 procent anser att abort bör vara tillåtet i vissa fall medan 11 procent vill se ett totalförbud.