Politikåret 2014: Bildt krymper under direktsändningen

”Det är bara käbbel”. Stefan Löfvens bevingade ord från debattbråket med Annie Lööf inför riksdagsvalet kan nog beskriva politikåret 2014 ganska väl.
Men det var så mycket mer än så: Först var det val, efter det lite kval och sedan hot om – men i slutändan inget – nyval.
Men också ett år då kroppsdelen som metafor fick ett ordentligt genomslag: En ständigt utsträckt hand (S) och ett öppet hjärta (M).

När alla rösterna (rekordmånga) är räknade står det klart att Moderaterna gör ett katastrofval till Europaparlamentet. Partiet rasar med dryga fem procentenheter till 13,6 procent. Miljöpartiet blir med sina 15,3 procent näst störst efter Socialdemokraterna och C gör sitt bästa resultat på 19 år.
M:s dåliga prestation kallas både ett ”skeppsbrott” och en ”genomklappning” och förklaras med att enfrågespartier tillåtits lyfta – med nästan 10 procent av rösterna kniper Sverigedemokraterna två mandat och Feministiskt Initiativ tar sig med sina 5,5 procent för första gången in i parlamentet.
Statsminister Fredrik Reinfeldts kommentar: ”Det är tungt att vara regeringsparti och det har vi sett effekten av i dag.”

Kanske styrkta av framgångarna i EU-valet lyckas FI sätta agendan under Almedalsveckan i Visby i början av juli – trots att de inte får en ”egen” dag. Enligt en undersökning av SvD är jämställdhet det hetaste ämnet i partiledarnas tal, och upptar hela 36 procent av tiden.
Annars får runtomkring-händelserna – som vanligt – mer fokus: SDU:s bildkupp mot förbundskaptenerna Erik Hamrén och Pia Sundhage, Özz Nûjens publikstöld och Kent Perssons (M) vägran att svara på frågor får mycket utrymme i medierna.

När svenska folkets röster räknats den 14 september står några saker klart: De rödgröna partierna vinner utan egen majoritet, M gör ett katastrofval, FI missar fyraprocentsspärren och SD är valets stora vinnare – partiet får 29 nya riksdagsledamöter och blir tredje största parti.
”Jag är beredd att bilda en handlingskraftig regering”, säger S-ledaren Stefan Löfven och upprepar att han ”sträcker ut en hand” över blockgränsen.
Analyserna dagen efter valet är hyfsat samstämmiga: De rödgröna partierna vann inte valet – de borgerliga förlorade det.
”Det är inte Socialdemokraterna som lyfter den rödgröna sidan. Inte heller V eller MP. De vann för att Alliansen förlorade”, skriver Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin.

Direkt efter M:s nederlag på valnatten chockar Fredrik Reinfeldt sitt parti när han meddelar att han tänker avgå och lämna politiken.
– Vi nådde inte ända fram. Därför kommer jag i morgon att lämna in min och regeringens avskedsansökan.
Redan dagen efter följer finansminister Anders Borg hans exempel och aviserar sin avgång. Samtidigt börjar det spekuleras om Anna Kinberg Batra som en möjlig efterträdare till Reinfeldt.
”Moderaterna lämnas vind för våg utan sina stora ideologer”, kommenterar Sveriges Radio Ekots Tomas Ramberg.
Reinfeldt hinner i augusti göra ett sista stort intryck i den svenska debatten, när han i en debattartikel i augusti vädjar till svenska folket att ”öppna sina hjärtan” och göra sig redo för en stor flyktingström.

Jonas Sjöstedt är märkbart besviken och irriterad när han kommenterar Stefan Löfvens beslut att inte låta V vara med i regeringen.
– Utan några som helst diskussioner fick vi veta att han inte är intresserad av att dela regering med Vänsterpartiet. Det här är ett besked jag beklagar djupt, sade Sjöstedt.
– Vi var med om att vinna valet. Vi sträckte ut en hand, men Stefan Löfven valde att inte ta emot den, fortsatte han.
S-märkta statsvetaren Ulf Bjereld kallar beslutet ”en kalldusch” och menar att Löfven förödmjukar Sjöstedt.

Den svenska regeringens erkännande av Palestina väcker starka reaktioner. Allra argast från Israel. Landet kallar hem sin ambassadör från Stockholm och utrikesminister Avigdor Lieberman skriver i ett uttalande att ”Sverige måste förstå att relationerna i Mellanöstern är mycket mer komplicerade än självihopsatta möbler från Ikea”.
Utrikesminister Margot Wallström svarar i CNN att hon gärna skulle skicka en Ikea-möbel till Israel.

Expressen avslöjar att SD-ledaren Jimmie Åkesson sjukskrivs på obestämd tid.
– Nu när valet är över har jag getts möjlighet att landa och känna efter. Det känns inte riktigt så bra som det borde göra efter en sådan succé. Tvärtom, jag mår dåligt, säger Åkesson till tidningen.
Partiets gruppledare Mattias Karlsson tar över på obestämd tid. Under partiets kommundagar i början av december hyllar partisekreterare Björn Söder Åkesson från scenen och säger att han kommer komma tillbaka starkare och mer taggad.

Kritiken mot SD:s partisekreterare Björn Söder, tillika andre vice talman i riksdagen, blir massiv när han i en DN-intervju konstaterar att judar och samer inte är svenskar. Flera röster höjs om avgångskrav.
Vänsterpartisten Rossana Dinamarca markerar i riksdagen genom att vägra säga ”herr talman” och någon dag senare protesterar miljöpartisten Jan Lindblom genom att hälsa Söder på nordsamiska i kammaren: ”Riihkabeaivvi sardnideaddji”.
Söder själv menar att han är missförstådd.
”Jag har kontrollerat mina uttalanden. Ja, citaten stämmer men sen beror det på i vilket sammanhang man sätter in citaten.”

KD-ledaren Göran Hägglund presenterar i en artikel på DN Debatt flera förslag för att minska kostnaderna för flyktingmottagandet.
”Vi måste lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig”, skriver han
MP sågar förslaget, FP välkomnar det och SD menar att det visar att ”SD har en viktig roll i Sveriges politik”.
Förslaget splittrar högern och vänstern. Åsa Linderborg skriver att det är sällan man ”ser ett parti så desperat ropa efter röster” och SvD:s ledarskribent Sanna Rayman kallar förslaget ”ett föredömligt inspel”.

Stefan Löfven utlyser nyval efter att SD röstat på Alliansens budgetalternativ i riksdagen och därmed fällt regeringens. Beskedet blir en världsnyhet och tonen snabbt hätsk mellan blocken.
”Det kommer att bli en hård valrörelse med många som vill hämnas”, säger SVT:s Margit Silberstein i en kommentar.
Men under julhelgen kommer besked om ”hemliga möten” mellan blocken och vid en gemensam presskonferens den 27 december presenterar regeringen och Alliansen ”Decemberöverenskommelsen”, som ska möjliggöra för en minoritetsregering att få igenom sin budget. Därmed avlyses också nyvalet.
Dagarna efter följs sedan av avslöjande om hur uppgörelsen gått till. Blanda annat skriver Dagens Industri att det är hemliga samtal mellan finansminister Magdalena Andersson (S) och KD-ledaren Göran Hägglund som utgjort grunden för avtalet. Och enligt Expressen var samtalen nära att krascha efter hårda toner i Löfvens jultal, men att näringsminister Mikael Damberg (S) kommit till undsättning.

Allt var inte seriöst – politikåret 2014 kryddades också med en rad mer eller mindre lustiga inslag.
Det redan omnämnda ”käbbel”-bråket i TV4:s valdebatt, när Löfven vägrade ta emot Energimyndighetens prognoser från Lööf och upprepade gånger knuffade undan hennes arm, var ett.
Men roligast var nog ändå när utrikesminister Carl Bildt plötsligt krympte i Aftonbladets studio under pågående EU-val. När Bildt får en fråga om MP:s omkörning av M, börjar hans stol plötsligt sjunka mot golvet.
– Nu försvann jag ner här dessutom. Det är en komplott av Aftonbladet, utbrister han, påtagligt road av det inträffade.